Så skapar du ett optimerat och energieffektivt ventilationssystem i kontorsbyggnader

För att främja en god inomhusmiljö, förhindra fuktproblem och skapa hållbara fastigheter krävs välfungerande ventilationssystem. Genom åren har branschen tagit stora kliv framåt gällande utvecklingen av systemen där vi har gått från självdrag till avancerade FTX-system som är mindre energikrävande. Men trots smart teknik är våra ventilationssystem ofta en orsak till onödiga energiläckage, framför allt i fastigheter där användning och behov varierar över tid.

Säkerställ att ventilationssystemet har rätt förutsättningar
I Sverige har vi i regel tre olika typer av ventilationssystem; självdrag, F-ventilation (frånluft), eller FTX-system som är mest förekommande i våra nyare byggnader. Ett FTX-system kan garantera samma ventilation oavsett väder. Det går dessutom att uppnå energibesparingar på ca 5000–7000 kWh per år för en normalstor kontorsfastighet på cirka 2000 kvm, då 50–70% av den värme som tillförs luften kan återvinnas. Att implementera FTX-ventilation, och se till att grundläggande teknik är på plats är ett första steg för att uppnå ett optimerat ventilationsflöde i kontorsbyggnader.

Implementera tids- eller behovsstyrd ventilation
I kontorsbyggnader där beläggningsgraden är regelbunden går det att implementera tidsstyrd ventilation. Det innebär att man schemalägger när ventilationsaggregatet ska gå på hög respektive reducerad hastighet, så att flödet ökar under arbetstid och minskar på kvällstid och helger exempelvis. Att installera tidsstyrd ventilation har visat sig ha mycket goda effekter, där det går att uppnå energibesparingar på minst 10% för varje enskild fastighet.

Vid oregelbunden beläggningsgrad i kontorsbyggnaden, där det är svårt att dra generella slutsatser kring vilka tider flödet behöver justeras, finns det möjlighet att automatisera behovsanpassad styrning. I stället för ett konstant ventilationsflöde, som i många fall är överdimensionerat för det verkliga behovet, kan luftflödet varieras i relation till exempelvis antal personer i rummet, luftfuktighet, temperatur och koldioxidnivåer. Det innebär att ventilationen kan anpassas efter faktiska behov, samtidigt som ett hälsosamt inomhusklimat kan uppnås.

Räkna på hur mycket energi som går att spara vid enskilda ventilationsåtgärder. Exempel nedan är baserat på en kontorsfastighet på cirka 2000 kvm.

Formel: Wluft = 0,33 · v (m3luft) · ∆T / 1000

Exempel 1: Tilluftstemperaturen sänks med i snitt 2˚C. (Ventilationsmängd 1600l/s, ventilation aktiv 10h/dygn, 220 dagar/år.

Energibesparing: Wluft = 0,33 · 12 672 000 · 2 / 1 000 = 8 363 kWh

Exempel 2: Ventilationsflödet minskas med 25% och drifttiden förkortas med 1h/dygn (Tilluftstemperatur 18˚C, normaltemperatur 8˚C).

Flöde(Orig) = 1600 l/s

V(Orig) = 1600/1000 · 3600 · 10 · 220 = 12 672 000 m3/år

Flöde(Nytt) = 1600 · 0,75 = 1200 l/s

V(Nytt) = 1200/1000 · 3600 · 9 · 220 = 8 553 600 m3/år

∆T = 18 - 8 = 10 K

Energibesparing: Wluft = 0,33 · (12 672 000 – 8 553 600) · 10/1 000 = 13 590 kWh