För att skapa en hälsosam och produktiv inlärningsmiljö rekommenderas att CO₂ -nivåerna hålls under 1000–1500 ppm, där lägre nivåer är fördelaktiga för den kognitiva förmågan. Ventilationen bör också tillhandahålla minst 7–10 liter per sekund och person för att säkerställa god luftkvalitet. När dessa gränsvärden överskrids riskerar luften att bli stillastående, vilket kan leda till huvudvärk, illamående, minnesstörningar och försämrad koncentration.
Korrelation mellan luftkvalitet och kognitiv funktion
Flera studier har dokumenterat sambandet mellan luftkvalitet och studenters akademiska prestationer. Förbättrad luftkvalitet i klassrum har exempelvis kopplats till mätbara framsteg i ämnen som matematik och läsning. Dessutom har skolor med de lägsta nivåerna av trafikrelaterade partiklar, kolpartiklar och kvävedioxid (NO₂) uppvisat positiva trender i kognitiv utveckling, särskilt inom områden som uppmärksamhet och minneskapacitet.
Forskning visar också att måttliga ökningar av CO₂ -koncentrationer kan ha en betydande inverkan på kognitiv prestationsförmåga. För varje 500 ppm ökning av CO₂ förlängs svarstiderna med 1,4–1,7%, vilket indikerar en långsammare bearbetning. Samtidigt minskar antalet korrekta svar per minut, med 2,1–2,4%, vilket återspeglar en tydlig minskning av den totala effektiviteten.
Vikten av fastighetsautomation
Med en ökad medvetenhet om hur inomhusluften påverkar produktivitet och lärande, särskilt i utbildningsmiljöer, har införandet av automatiserade HVAC system blivit allt viktigare.
- Behovsstyrd ventilation: I system med konstant luftvolym är ventilationsflödet ofta överdimensionerat i förhållande till det faktiska behovet. Behovsstyrda ventilationssystem justerar ventilationshastigheten baserat på realtidsdata från givare som exempelvis övervakar antal personer i rummet, luftfuktighet, temperatur och koldioxidnivåer. Detta säkerställer tillförsel av frisk luft vid behov, minskar energianvändningen under perioder med låg beläggning och upprätthåller ett produktivt inomhusklimat där det behövs.
- Flera mätpunkter och givare med hög precision: Genom att integrera flera mätpunkter går det att få en detaljerad bild av den faktiska luftkvaliteten.Givare med hög precision som upptäcker föroreningar, såsom flyktiga organiska föroreningar (VOC) ochCO₂ möjliggör kontinuerlig övervakning av inomhusluften. Dessa givare kan aktivera ventilationssystemen för att snabbt minska föroreningsnivåerna och skapa en optimal miljö för kognitiv förmåga och lärande.
- Building management system (BMS): Ett building management system samlar in och integrerar data från olika system i fastigheten, såsom ventilation, värme och kyla, för att upprätthålla optimal luftkvalitet och termisk komfort. Med hjälp av ett BMS kan dessutom data analyseras över tid och prognoser genereras. Det gör det möjligt för skolor att proaktivt optimera förhållanden, minska energianvändningen och skapa hälsosammare, mer effektiva inlärningsmiljöer.
Källor