1. Anpassade zoner
Oavsett om det gäller det öppna kontorslandskapet, ett konferensrum eller individuella arbetsutrymmen möjliggör zonreglering en skräddarsydd anpassning av inomhusklimatet. Genom att utgå ifrån olika zoner går det att identifiera och tillgodose de unika behoven för varje område. Till exempel kan det krävas ett visst ventilations- och värmebehov i ett öppet kontorslandskap, medan lunch- och konferensrum med en varierande beläggningsgrad kan behöva en mer flexibel reglering.
2. Behovsstyrning
Med hjälp av zonreglering är det möjligt att skapa ett skräddarsytt klimat som anpassar temperatur och ventilation exakt efter behov. Detta kan ske genom att förprogrammera olika inställningar baserat på schemalagda tider samt genom att dynamiskt mäta och reagera på förändringar i rummets luftkvalitet, såsom ökad CO2-nivå, temperaturnivåer, eller närvaroavkänning. Genom att implementera behovsstyrning kan man anpassa klimatet utifrån olika belastning, exempelvis genom att minska flödet när en anställd arbetar hemifrån eller när ett konferensrum inte används.
3. Minskad energianvändning
Zonreglering utgör en central roll i att minimera energianvändningen. Genom att precisionsstyra klimatet i specifika zoner kan onödig uppvärmning eller kylning i oanvända områden undvikas. Det resulterar i betydande energibesparingar och minskar samtidigt belastningen på värme- och ventilationssystemen.
4. Individuell anpassning
Alla människor har olika preferenser när det kommer till inomhusklimat. Med zonreglering är det möjligt att ge enskilda individer möjlighet att styra över sitt eget klimat med en manöverpanel. Kanske behöver man sänka temperaturen i sitt kontorsrum någon grad under de varmaste sommarmånaderna, eller så behöver man öka ventilationsflödet under eftermiddagen för att skapa en produktiv arbetsmiljö.
5. Flexibel integration
Det kan finnas flera typer av värme- och ventilationssystem i kontorsfastigheter. Oavsett om det handlar om ett centralt system eller individuella konvektorer, kan zonreglering appliceras, vilket gör det till en flexibel metod som passar olika typer av kontorsfastigheter.
6. Komfort och produktivitet
Det finns tydliga samband mellan inomhusklimat och ökad produktivitet. Enligt Arbetsmiljöverket bör temperaturen på ett kontor ligga mellan 20–24 °C, med en något högre acceptans sommartid. Ventilationssystemet bör tillföra minst 7 liter uteluft per sekund och person, samt ytterligare 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. Når man inte upp till dessa krav är sannolikheten stor att koncentrationsförmågan hos de anställda försämras, samtidigt som luftföroreningar kan leda till trötthet och huvudvärk.
7. Flexibla kontorsmiljöer
Kontorslandskap förändras ständigt och med hjälp av zonreglering är det enkelt att justera klimatnivåerna efter ombyggnationer. Oavsett om det handlar om omstruktureringar eller expansioner kan zonerna enkelt konfigureras om för att uppfylla de nya klimatkraven i förändrade områden. Detta skapar en dynamisk respons på förändringar i kontorsstrukturen, vilket är avgörande för att bibehålla en optimerad arbetsmiljö.